Love Törnstrand


  • LOVE 
  • "DET ÄR NORMALT ATT VARA GAY"


  • Något i stil med "jag vill känna din kuk i min hand" stod det i smset på mobilen som jag glömde kvar i badrummet. Det blev startskottet till mitt kliv ur den osynliga garderoben. 

    Uppväxt i en förort till Stockholm med skilda föräldrar gjorde att jag fick det plågsamma att komma ut två gånger för föräldrarna. Visserligen visste jag med mig att min pappa och älskade styvmamma skulle vänta på andra sidan med vidöppna armar. Min sten tyngdes av mamma. Jag och min mamma hade alltid varit nära varandra, men hon ärvde av min mormor en ganska dömande karaktär. Det var den som gjorde mig osäker, och kanske var det också kontrasten mellan min öppna pappa och styvmamma som bredde på min oro.

    Men tillbaka till mobilen med det ganska avslöjande smset som glömts kvar på toaletten hos min pappa en morgon. Min syster som använt duschen efter mig var inlåst på toaletten, jag utvärderade situationen men tänkte att jag skulle vänta ut henne, kanske hade hon inte märkt den, och om jag bad att få mobilen genom dörren visste jag att hon skulle ha en chans att läsa innan hon gav mig den. Så jag väntade. När hon lämnat badrummet gick jag in och hittade telefonen på samma plats som jag lämnat den på. Stel i kroppen gick jag till skolan, jag var 16 år och gick första året på gymnasiet. Hela dagen var fylld av ångest och en konstig känsla av skam, jag var livrädd, tänk om hon läst smsen?
    När skoldagen var över vågade jag inte gå hem till min pappa, i skräck att Jag skulle möta min syster. Så jag gick hem till mamma istället, jag mins fortfarande hur jag kliver in i huset, tar av mig jackan i hallen och kliver in i köket och min syster sitter där, som väntandes nästan.
    Plåstret skulle ryckas av snabbt tyckte hon, och frågade direkt vem killen jag smsade med var. Tafatt försökte jag förklara att det var en tjej och inte kille, jag lyckades inte lura henne och där i köket på samma plats jag just kommit ut för min accepterande syster skulle jag någon månad senare under inte lika stillsamma omständigheter komma ut för min mamma.

    Jag hade fått min första gayvän och vi skulle åka till fjällen under en långhelg för att åka skidor. Jag var fortfarande inte fyllda 18 och han var äldre än mig, eftersom jag var yngre än 18 och fortfarande bodde hemma så kunde jag inte direkt komma och gå som jag ville, så när jag skulle åka till fjällen ville min mamma såklart veta vilka jag skulle åka med, och när det kom fram att hon inte kunde få numret till deras mammor för att dem själva var vuxna så brast ett fullskaligt bråk fram.
    Jag kan i efterhand förstå hennes oro, en 16 åring i sällskap med tre äldre killar uppe i i fjällen, varför vill dom ha med honom, vad vill dom få ut av det? En begrundad oro får jag erkänna idag men då lät det som en anklagelse att jag sålde mig själv. Mitt under under bråket i allt skrik kommer den
    -hur är det egentligen med din sexuella läggning?
    Frågan. Bomben. Kom från min mamma.
    -Ja, jag kanske inte är helt straight. Svarar jag
    Sedan fortsatte samtalet lite till i en hätsk ton, men jag minns jag bara hennes mening
    -det blir svårt i livet för sånna som dig.
    -det är sånna som du som gör det svårt! blev mitt svar.
    Det var många år sedan och våra minnen från detta bråk skiljer sig, men efter detta åkte jag på semestern och hade en fantastiskt rolig helg. Sedan följde vad jag tror var 1-2 veckor av tystnad och infekterad stämning mellan min mor och mig.
    Tills en dag då jag berättade för min syster vad som hänt och vad som sagts under den bråkiga kvällen. Hon ringde upp vår mamma som fick höra på en arg dotter som nog inte sparade på varken svordomar eller skällsord.
    Vi bröt vår tystnad och jag fick en förklaring till hennes utspel.
    - Skillnaden med dina vänner och mig är att jag inte ser dig som den gayvän dem alltid velat ha och nu fått. Du är min son och jag ser ditt liv framför mig och jag ser på fördomarna och motgångarna gay-människor upplever i dagens samhälle och jag vill skydda dig från dessa, du kommer ha ett tuffare liv framför dig än andra som passar in i samhällets heteronorm.
    Min mamma älskar mig oavsett vem jag älskar, och hon är idag min klippa jag kan komma med allt till. Jag vill tillägga att hon inte delar samma uppfattning om hur vårt bråk gick till när jag kom ut, faktum är att hon inte alls tycker att det var ett bråk eller att vi ens höjde rösten. Att hon ärvt min mormors karaktär skulle hon nog aldrig erkänna, hon ser det nog, lika väl som jag ser att jag har ärvt den från mamma men hon har nog inte kommit fram till dörren av den garderoben ännu.

    Jag har varken blivit kallad gay eller känt mig kränkt i den vuxna världen, men annorlunda var det i skolan, där om man klev bara en centimeter över gränsen av heteronormen så regnade skällsorden över en, gay, bögjävel, jävla äckel och listan fortsätter i oändligheten med nya påhittiga kombinationer av ord som bildar osynliga knivar som skär upp ens redan destruktiva tankar och dåliga självkänsla. Så mina kära ungdomar som läser detta och fortfarande är kvar i skolbänken och har detta som vardag, se dagen ni längtar efter, den är där snabbare än ni tror och tills ni är där, omringa er av människor som respekterar er för dem ni är.
    Men jag vill slå hål på min mammas rädsla, livet som öppen gay har inte gett mig några motgångar, jag har inte förlorat några vänner eller släktingar på resan, jag har tvärt om vunnit nya och tagit tillbaka min självkänsla som skoltiden nästan bröt ned. Rädslan att komma ut för mig grundade sig mycket det som skedde runt mig, jag blev mobbad och kallad bög och äckel under stora delar av skolgången, inte konstigt att det klingar negativt att man ska erkänna det för sig själv eller någon annan för den delen. Det sista man vill är att få den reaktionen från sina föräldrar som man ser som sina trygga punkter i livet. Så tänk vad mycket enklare det varit att komma ut idag, med dem erfarenheter från livet jag bär med mig nu. Kollegor som inte ens höjer ögonbrynet när man berättar att man har en pojkvän, en samhälle som står upp för homosexuella i politiken och som fördömer länder som inför lagar mot homosexualitet, tänk om man haft dessa upplevelser och insikter under de mörkaste åren i skolan, vilken skillnad det varit. Så du unga kille eller tjej som läser detta och inte fått dem ännu, här kommer 5 fakta till dig.

    1. Det är inget fel på dig
    2. Det är normalt att vara gay
    3. Lev inte ett liv i garderoben, det säger sig självt, det blir mörkt med stängda dörrar.
    4. Det är inget fel på dig
    5. Det är normalt att vara gay 


    DELA LOVES BERÄTTELSE: