Magnus







  • MAGNUS

  • "JAG FULLKOMLIGEN ÄLSKADE ATT KÄNNA DEN BEGYNNANDE SKÄGSTUBBEN MOT MIN"

  • 2004 – året då jag kom ut. Det är nu elva år sedan och tiden har gått fort. Själva komma-ut-processen gick relativt snabbt men det var många år innan av tankar och funderingar. Minns en gång när jag var liten och såg en naken, muskulös manskropp på TV. Det pirrade till i kroppen och utan att förstå varför, drogs jag till den. Samtidigt förstod jag att det var fel. Precis som många andra levde jag en heterosexuell tillvaro i en ort med cirka 10 000 invånare utanför Malmö och hade aldrig blivit introducerad till HBTQ-världen. Allt var så ”Svenssons”. Den enda gång jag stötte ihop med homosexualitet (förutom när det blev en homokyss i ”Rederiet”) var i en teatergrupp där en man i trettioårsåldern var gay som mina föräldrar tyckte var lite underlig. Då förstod jag aldrig vad dem menare, nu gjorde jag det. 

  • När jag var sexton år var det dags att börja gymnasiet och jag flyttade hemifrån och pendlade då och då hemåt. Nu kan man tro att jag blev som en hingst på grönbete. Nejdå, det hände inte mycket även om jag fantiserade om killar, sex och manskroppar. Festandet kom igång, jag hånglade med tjejer och skaffade flickvän. Som dock gjorde slut några månader senare. Visst kollade jag runt på Internet och hittade qx.se men vågade dock inte skapa mig ett konto på Qruiser. Så fort någon kom in i rummet klickade jag ner fönstret på datorskärmen. 

  • Jag hade mest tjejkompisar under min uppväxt och nog pratades det bakom min rygg. Första gången jag fick frågan var på en fest då en kille kom fram och frågade ”Är du bög?” ”Nej”, svarade jag. Frågan stannade kvar i mitt huvud och funderingarna på om jag faktiskt var det, tog över. Ett halvår efter kom jag fram till att nu måste jag komma ut ur garderoben och inte skämmas över mig själv. Jag bestämde mig för att berätta för mina två bästa vänner vid den här tiden. Det var påsklov och jag var hemma och vi hade träffades alla tre. Jag och den ena av dem tog sällskap hem efter kvällen tillsammans. Vi stod länge och pratade vid våra cyklar och jag väntade ut rätt tillfälle. Plötsligt sa jag att jag hade en hemlighet att berätta, tog sats och sa ”Jag gillar killar”. Hon reagerade inte så stort utan omfamnade mig och uttryckte glädje över att ha gett henne den tilliten. På vägen hem var jag otroligt lättad. Dagen efter var det dags för den andra kompisen och hon utbrast i ett stort skratt och tyckte det var riktigt roligt. Allt gick bra. 

  • Sedan gick det i rask takt. Skickade mejl till några vänner och min bror, berättade för min ex-flickvän (som blivit en god vän istället), ringde min moster och kom ut bland skolkamraterna. Det var som om jag hade en egen frigörelse och det var otroligt häftigt. Äntligen vågade jag stå för den jag var. Skaffade ett konto på Qruiser (som jag nu haft sedan dess) och fick kontakt med en kille som bodde i en annan håla några mil därifrån. Han hade varit på Wonk, det stora gaystället i Malmö, och efter några veckors chattande bestämde vi oss för att träffas. Efter att ha blivit tillfixad av en kompis åkte jag hem till honom. Till mina föräldrar sa jag att jag och en kompis skulle gå ut. Vi förfestade, eller jag ser framför mig hur vi stilla dricker öl, äter popcorn och pratar i soffan, åkte sedan in till Malmö med buss och äntrade Wonk. En helt ny värld öppnade sig och för första gången befann jag mig bland transor, schlagers samt killar som hånglade med killar. Den kvällen kysste jag för första gången en kille (han jag gick dit med), och jag fullkomligen älskade att känna den begynnande skäggstubben mot min egna.  

  • Det blev dags att berätta för mina föräldrar. Något av det svåraste jag har gjort. Skulle iväg till en födelsedagsfest och tänkte att det var ett bra tillfälle att berätta innan jag begav mig dit. På morgonen sa jag till pappa att jag ville prata om något på kvällen. Mest för att jag inte skulle ha en chans att dra mig ur. Ombytt och klar gick jag ner i köket, ställde mig och ser på när mina föräldrar diskade och bläddrade i ett reklamblad. I mitt huvud for tankarna runt, mina händer blev svettiga och efter att ha stått där, i för mig en halvtimme, bad jag dem att sätta sig ner. De inväntade det jag hade att säga. ”Jag är bög”, fick jag ur mig och båda ryggade tillbaka. Mamma utbrast ett ”nej” och pappa ställde frågor. Det är så dem brukar reagera. Jag gick till festen och tyckte att jag hade gjort min del, vänt ut och in på mig själv. När jag kom hem från festen har de gått och lagt sig sen länge, men det låg en lapp på min kudde att de vill prata med mig dagen efter. Det blev som en enda lång frågestund. Hur länge har du vetat? Hur kom du fram till det? Har du träffat någon? Jag besvarade så gott jag kunde även om jag tyckte det var jobbigt. För mig var allt klart, för dem hade resan till acceptans precis börjat.





  • DELA MAGNUS BERÄTTELSE: